Guider & Stöd Tidiga tecken på demenssjukdom

Tidiga tecken på demenssjukdom

Det börjar ofta med små förändringar i vardagen. Minnet fungerar inte riktigt som tidigare. Samtal flyter inte på. Det som varit självklart tar plötsligt mer energi.

Det är vanligt att tveka som anhörig; är det här en del av åldrandet, eller kan det vara tecken på en kognitiv sjukdom?

Här går vi igenom både vanliga tecken på demenssjukdom och vad du kan göra som anhörig om oron finns.

Lägg märke till det som händer

Försök att fånga det som faktiskt händer i vardagen. Du kan till exempel lägga märke till vad som har förändrats, hur ofta det händer och i vilka situationer det uppstår.

Skriv gärna ner några exempel. Det behöver inte vara mycket, men det kan göra det lättare att se mönster och att beskriva dina iakttagelser längre fram.

Ta upp det i rätt läge

Att prata om minnessvårigheter eller andra förändringar är inte alltid lätt. Försök att välja en lugn stund och prata enkelt och konkret. Utgå från dig själv: ”Jag märker att…”

Undvik att fastna i diskussioner om vad som är rätt eller fel. Om personen inte vill prata om det just då kan det vara bäst att låta frågan vila en stund. Det är vanligt att behöva ta upp frågan flera gånger.

Vanliga tecken på demens

Det finns sällan en tydlig punkt där allt förändras. Oftast handlar det om flera små saker som smyger sig på över tid. Du kan till exempel märka att personen:

● glömmer sådant som nyss har hänt

● upprepar frågor eller berättelser

● tappar bort tider eller kommer fel i vardagen

● får svårare att laga mat eller hantera sin ekonomi

● letar efter ord eller säger fel ord

● har svårt att följa med i samtal

● går vilse i välkända miljöer

● blir mer orolig, irriterad eller drar sig undan

● tappar intresse för sådant som tidigare varit viktigt

Den här typen av symtom kan ha andra orsaker också, till exempel stress, sömnsvårigheter eller annan sjukdom. Men när förändringarna återkommer och inte riktigt stämmer med hur personen brukar vara är det bra att ta dem på allvar.

Nästa steg: att söka vård

Kontakta din vårdcentral

Om oron finns kvar är nästa steg att kontakta vårdcentralen.

Du kan antingen boka en tid tillsammans med personen eller själv ringa och berätta om de förändringar du har sett.

Har du antecknat exempel från vardagen kan du ta med dem. De hjälper vården att få en tydligare bild av situationen.

Vad händer vid en utredning?

Om läkaren bedömer att det finns behov går man vidare med en utredning. Den kan innehålla samtal om vardagen och hälsan, test av minne och tankeförmåga, blodprover och ibland röntgenundersökningar.

Syftet är att förstå vad symtomen beror på. Ibland handlar det om en kognitiv sjukdom, men det kan också finnas andra förklaringar.

Som anhörig är du ofta en viktig del av utredningen eftersom du har möjlighet att beskriva förändringar som har skett över tid.

Därför är det bra att ta det på allvar

Att få en förklaring till det som händer kan göra stor skillnad.

Det kan göra det lättare att förstå situationen, få rätt stöd i rätt tid, anpassa vardagen steg för steg och planera för framtiden. Det gäller oavsett vad symtomen visar sig bero på.

Många anhöriga funderar länge på om de ska säga något eller vänta lite till. Det finns sällan ett exakt rätt tillfälle, men när samma förändringar återkommer och känns annorlunda än tidigare är det sällan fel att ta ett första steg.

För dig som är anhörig

Att känna oro för någon som står dig nära kan väcka många frågor. Du behöver inte bära dem ensam.

Vi på SOLOM möter många personer med kognitiv sjukdom och deras anhöriga. Vi delar gärna med oss av vår erfarenhet och berättar mer om vilket stöd som finns, både i vardagen och längre fram om behoven förändras.

Välkommen att kontakta oss om du vill veta mer eller har frågor kring kognitiv sjukdom och demenssjukdom.