Hem Guider & Stöd Vad innebär daglig verksamhet inom LSS?

Vad innebär daglig verksamhet inom LSS?

Daglig verksamhet enligt LSS är till för dig som har en funktionsnedsättning och behöver en meningsfull sysselsättning i vardagen. Kanske ska du snart sluta skolan, har fått ett beslut om daglig verksamhet eller hjälper en närstående att hitta rätt.

Vem kan få daglig verksamhet enligt LSS?

För att få daglig verksamhet behöver du omfattas av den personkrets i LSS som har rätt till insatsen. Du ska också vara i yrkesverksam ålder och inte arbeta eller studera. Din hemkommun utreder om du har rätt till daglig verksamhet utifrån LSS och din individuella situation.

Vad händer när skolan tar slut?

Daglig verksamhet börjar inte automatiskt när du slutar skolan. Om du tror att daglig verksamhet kan passa dig behöver du ansöka om insatsen hos kommunen.

Det är bra att börja planera i god tid före studenten. Då finns det tid att ansöka, fundera på vad du vill göra och besöka olika dagliga verksamheter.

Är du förälder eller närstående kan du vara ett stöd under övergången från skola till vuxenliv. Det är samtidigt den unga vuxnas egna önskemål, intressen och behov som står i centrum.

Att ansöka om daglig verksamhet

Du ansöker om daglig verksamhet hos kommunen där du bor. En LSS-handläggare utreder om du har rätt till insatsen och fattar sedan ett beslut.

Du kan ansöka inför att du ska sluta skolan, men också senare i vuxenlivet om din situation förändras.

När kommunen har beviljat daglig verksamhet är nästa steg att hitta en sysselsättning som passar dig. Beroende på vilken kommun du bor i får du veta vilka olika arbetsplatser du har att välja mellan.

Hur ska jag välja?

Det viktigaste är att du hittar en sysselsättning och en arbetsplats där du trivs och får rätt stöd. Fundera på vad du tycker om att göra, vad du vill lära dig och vilken miljö som passar dig. Utgå från vad som är viktigt för dig. Vill du arbeta kreativt eller praktiskt? Trivs du bäst i en mindre grupp eller med många människor omkring dig? Behöver du mycket stöd eller vill du kunna arbeta mer självständigt?

Det kan också vara bra att tänka på hur stor arbetsplatsen är, vilka aktiviteter och arbetsuppgifter som finns och hur du tar dig dit. Ett studiebesök eller en praktikperiod ger dig möjlighet att se arbetsplatsen och känna efter om den passar dig innan du bestämmer dig.

Vanliga frågor och svar

De vanligaste frågorna hittar du här, och resten svarar vi gärna på direkt.

Ställ en fråga
Får jag lön när jag går på daglig verksamhet?

Den som deltar i daglig verksamhet får inte lön på samma sätt som på ett vanligt arbete. I stället får man en mindre ersättning varje månad, som kallas habiliteringsersättning. Oftast får man sin huvudsakliga försörjning på annat sätt, till exempel från Försäkringskassan.

Hur många dagar i veckan kan jag gå på daglig verksamhet?

När du får ditt biståndsbeslut står det i det om du har rätt till heltid eller deltid, utifrån dina personliga behov och förutsättningar. Det finns inga allmänna bestämmelser om hur många timmar per dag eller vecka som du måste vara på din dagliga verksamhet. Arbetstiderna ska anpassas utifrån både dina och verksamhetens behov.

Vad gör man på daglig verksamhet?

Det ser olika ut beroende på vilken arbetsplats du väljer. Du kan till exempel jobba i butik, laga mat, skapa, arbeta i trädgården, arbeta med datorer eller göra andra arbetsuppgifter. Du väljer en sysselsättning som passar dig och får stöd när du behöver det.

Kan jag ha daglig verksamhet i en annan kommun?

Olika kommuner har olika upplägg kring vilka verksamheter du kan välja mellan. Om du bor i Sollentuna, Järfälla, Vallentuna, Solna, Stockholm stad eller Täby kan du till exempel välja oss på SOLOM som din utförare, eftersom dessa kommuner tillämpar LOV (Lagen om Valfrihet). I andra kommuner kan du välja mellan kommunens egna verksamheter.

Vill du veta mer?

Kontakta oss gärna för studiebesök, prisuppgifter eller frågor – vi hjälper dig hela vägen.

Kontakta oss